Ashkelon ska se det och frukta, Gaza ska darra av ångest liksom Ekron, för deras hopp kommer på skam. Gaza mister sin kung, och i Ashkelon kommer ingen att bo.

Ett blandfolk ska bo i Ashdod, och filisteernas stolthet ska jag utrota.

Men när jag ryckt blodmaten ur deras mun och det vidriga från deras tänder, då ska också de få bli kvar åt vår Gud. De ska bli som stamfurstar i Juda, och Ekrons folk ska bli som jebusiterna.

Jag ska slå upp mitt läger omkring mitt hus mot härar och mot den som kommer och går. Ingen förtryckare ska drabba dem längre, för jag vaktar nu med öppna ögon.

Fröjda dig stort, dotter Sion! Jubla, dotter Jerusalem! Se, din kung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl.

Jag ska ta bort vagnar ur Efraim och hästar ur Jerusalem. Stridens bågar ska bort, och han ska tala frid till hednafolken. Hans välde ska nå från hav till hav, och från floden till jordens ändar.

Och för dig ska jag på grund av ditt förbundsblod befria dina fångar från den vattenlösa hålan.

Vänd åter till ert fäste, ni fångar som har ett hopp. Ja, i dag förkunnar jag för er att jag ska ge er dubbelt igen.

För jag ska spänna Juda som min båge och lägga Efraim som pil på den, jag ska väcka upp dina söner, Sion, mot dina söner, Grekland, och göra dig lik en hjältes svärd.

Ja, Herren ska uppenbara sig över dem och hans pil ska fara ut som en blixt. Herren Gud ska blåsa i basunen och dra fram i söderns stormar.

Herren Sebaot ska beskydda dem. De ska sluka sina fiender och trampa på slungstenar. De ska dricka och vråla som av vin, de ska fyllas som en offerskål, som altarets hörn.

Herren deras Gud ska frälsa dem på den dagen, för de är hans hjord, hans folk. Som ädelstenar i en krona ska de stråla över hans land.

Hur stor är inte hans godhet, hur stor är inte hans skönhet! Unga män ska blomstra av brödsäd och unga kvinnor av vin.