^39:6Som en handsbredd har du gjort mina dagar, min livslängd är som ingenting inför dig. Alla människor är bara en vindpust, hur säkra de än står. Sela

^39:7Som en skuggbild vandrar människan omkring, oroar sig till ingen nytta, samlar på hög och vet inte vem som får det.

^39:8Men vad hoppas jag nu på, Herre? Till dig står mitt hopp.

^39:9Rädda mig från alla mina synder, låt mig inte bli hånad av dårar.

^39:10Jag tiger och öppnar inte min mun, för det är du som har gjort det.

^39:11Vänd bort din plåga ifrån mig, jag går under av din hands aga.

^39:12När du tuktar någon för hans skuld, förtär du som mal det han har kärt. Alla människor är bara en vindpust. Sela

^39:13Hör min bön, Herre, lyssna till mitt rop! Var inte tyst inför mina tårar, för jag är en främling hos dig, en gäst som alla mina fäder.

^39:14Vänd bort din blick från mig, så att jag kan le igen innan jag går bort och inte finns här mer.

^40:1För körledaren. En psalm av David.

^40:2Jag väntade och väntade på Herren, och han böjde sig till mig och hörde mitt rop.

^40:3Han drog mig upp ur fördärvets grop, upp ur den djupa dyn. Han ställde mina fötter på klippan och gjorde mina steg fasta,

^40:4han lade en ny sång i min mun, en lovsång till vår Gud. Många ska se det och frukta och förtrösta på Herren.

^40:5Salig är den som har Herren till sin trygghet och inte vänder sig till de stolta, de som viker av till lögn.

^40:6Herre min Gud, många är undren du gjort och tankarna du tänkt för oss. Inget kan liknas vid dig. Jag vill förkunna och berätta om dem, de är fler än man kan räkna.

^40:7Slaktoffer och matoffer vill du inte ha – du har öppnat mina öron – brännoffer och syndoffer begär du inte.

^40:8Därför säger jag: "Se, jag kommer, i bokrullen står det skrivet om mig.

^40:9Att göra din vilja, min Gud, är min glädje. Din lag är i mitt hjärta."

^40:10Jag förkunnar glädjebudet om rättfärdighet i den stora församlingen, jag sluter inte mina läppar. Du, Herre, vet det.

^40:11Jag döljer inte din rättfärdighet i mitt hjärta, jag talar om din trofasthet och din frälsning. Jag gömmer inte din nåd och din sanning för den stora församlingen.

^40:12Du, Herre, tar inte din barmhärtighet ifrån mig. Din nåd och din sanning ska alltid bevara mig,

^40:13för jag är omgiven av otaliga onda ting. Mina synder har hunnit ifatt mig, jag orkar inte se dem. De är fler än håren på mitt huvud. Mitt mod sviker mig.

^40:14Var nådig, Herre, och rädda mig! Herre, skynda till min hjälp!

^40:15Låt alla som vill ta mitt liv möta skam och vanära, låt dem som önskar mig ont vika tillbaka och skämmas.

^40:16Låt dem häpna av skam, de som säger till mig: "Haha, haha!"

^40:17Låt alla som söker dig få jubla och glädjas i dig, låt dem som älskar din frälsning alltid säga: " Herren är stor!"

^40:18Jag är betryckt och fattig, men Herren tänker på mig. Du är min hjälp och befriare. Min Gud, dröj inte!

^41:1För körledaren. En psalm av David.

^41:2Salig är den som bryr sig om den fattige! Herren ska befria honom på olyckans dag.

^41:3Herren ska bevara honom och hålla honom vid liv, han ska skattas lycklig i landet. Du utlämnar honom inte åt hans fienders vilja.

^41:4Herren stöder honom vid sjukbädden, under hans sjukdom förvandlar du helt hans läge.

^41:5Jag säger: Herre, förbarma dig över mig! Bota min själ, för jag har syndat mot dig.

^41:6Mina fiender säger elakt om mig: "När ska han dö och hans namn försvinna?"

^41:7Kommer någon och besöker mig talar han tomma ord, han samlar på skvaller och går sedan och sprider det.

^41:8Alla som hatar mig viskar till varandra om mig, de tänker det värsta om mig:

^41:9"Han har drabbats av något dödligt, han ligger där och reser sig aldrig mer."

^41:10Även min vän som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter sin häl mot mig.

^41:11Men du, Herre, förbarma dig över mig och upprätta mig, så ska jag ge dem vad de förtjänar.

^41:12Jag vet att du älskar mig, för min fiende triumferar inte över mig.

^41:13Du stöder mig i min oskuld och låter mig stå inför ditt ansikte för evigt. __

^41:14Välsignad är Herren, Israels Gud, från evighet till evighet! Amen, amen. ANDRA BOKEN

^42:1För körledaren. En vishetspsalm av Koras söner.

^42:2Som hjorten längtar till vattenbäckar, så längtar min själ efter dig, o Gud.

^42:3Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden. När får jag komma och träda fram inför Guds ansikte?

^42:4Mina tårar är min mat dag och natt. Ständigt säger man till mig: "Var är din Gud?"

^42:5Jag utgjuter min själ och minns hur jag gick bland folket, hur jag vandrade med dem till Guds hus, med jubelrop och tacksägelse i skaran av högtidsfirare.

^42:6Varför så bedrövad, min själ, varför så orolig i mig? Hoppas på Gud. Jag ska åter få tacka honom, min frälsning och min Gud.

^42:7Min själ är bedrövad i mig. Därför tänker jag på dig i Jordans land och på Hermons höjder, på Misars berg.

^42:8Djup ropar till djup i dånet av dina vattenfall. Alla dina svallande böljor sköljer över mig.

^42:9Om dagen sänder Herren sin nåd, och om natten är hans sång hos mig, en bön till mitt livs Gud.

^42:10Jag vill säga till Gud, min klippa: "Varför har du glömt mig? Varför måste jag gå sörjande, trängd av fiender?"

^42:11Det är som att man krossar mina ben när mina fiender hånar mig och ständigt frågar mig: "Var är din Gud?"

^42:12Varför så bedrövad, min själ, varför så orolig i mig? Hoppas på Gud. Jag ska åter få tacka honom, min frälsning och min Gud.

^43:1Döm mig rättvist, Gud, ta dig an min sak mot ett kärlekslöst folk! Rädda mig från falska och onda människor,

^43:2för du, Gud, är min styrka. Varför har du förkastat mig? Varför måste jag gå sorgsen, trängd av fiender?

^43:3Sänd ditt ljus och din sanning. Låt dem leda mig, låt dem föra mig till ditt heliga berg och dina boningar,

^43:4så att jag får gå in till Guds altare, till Gud som är min glädje och fröjd, och tacka dig på harpa, Gud, min Gud!

^43:5Varför så bedrövad, min själ, varför så orolig i mig? Hoppas på Gud. Jag ska åter få tacka honom, min frälsning och min Gud.

^44:1För körledaren. En vishetspsalm av Koras söner.

^44:2Gud, vi har hört med våra öron, våra fäder har berättat för oss om den gärning du gjorde på deras tid, i forna dagar.

^44:3Med din hand fördrev du hednafolken, men våra fäder planterade du. Andra folk förgjorde du, men dem lät du breda ut sig.

^44:4Det var inte med sitt svärd som de intog landet, inte deras egen arm som frälste dem. Nej, det var din högra hand, din arm och ditt ansiktes ljus, för du älskade dem.

^44:5Du är min kung, o Gud. Ge befallning om frälsning för Jakob!

^44:6Genom dig ska vi slå ner våra fiender, genom ditt namn trampa ner våra motståndare.

^44:7Jag litar inte till min båge, mitt svärd kan inte frälsa mig.

^44:8Nej, du har frälst oss från våra fiender, du lät dem som hatar oss få skämmas.

^44:9Gud, vi lovar dig dagen lång, vi prisar ditt namn för evigt. Sela

^44:10Ändå har du förkastat oss och vanärat oss, du drar inte ut med våra härar.

^44:11Du låter oss ge vika för fienden, och de som hatar oss tar byte.

^44:12Du gör oss till slaktfår och skingrar oss bland hednafolken.

^44:13Du säljer ditt folk för ingenting, du gör ingen vinst på affären.

^44:14Du gör oss till åtlöje för våra grannar, till spott och spe för dem som bor omkring oss.

^44:15Du gör oss till ett ordspråk bland hednafolken, man skakar på huvudet bland folken.

^44:16Dagen lång är min vanära inför mig, mitt ansikte täcks av skam

^44:17när jag hör den som hånar och hädar, när jag ser fienden och den hämndlystne.

^44:18Allt detta har drabbat oss, men vi har inte glömt dig eller svikit ditt förbund.

^44:19Våra hjärtan har inte vänt sig bort, våra steg har inte vikit från din väg.

^44:20Men du har krossat oss där schakaler bor och låtit dödens skugga falla över oss.

^44:21Om vi hade glömt vår Guds namn och sträckt våra händer mot en främmande gud,

^44:22skulle då inte Gud ha märkt det, han som känner hjärtats hemligheter?

^44:23Nej, för din skull dödas vi dagen lång, vi räknas som slaktfår.

^44:24Vakna! Varför sover du, Herre? Vakna upp, förkasta oss inte för alltid!

^44:25Varför döljer du ditt ansikte och glömmer vårt lidande och betryck?

^44:26Vår själ är nerböjd i stoftet, vår kropp är nertryckt mot jorden.

^44:27Grip in och hjälp oss! Friköp oss för din nåds skull.

^45:1För körledaren, till "Liljorna". En vishetspsalm, en kärlekssång av Koras söner.

^45:2Mitt hjärta flödar över av sköna ord, jag säger: Min sång gäller en kung. Min tunga är en snabb skrivares penna.

^45:3Skönast är du bland människors barn, nåd är utgjuten över dina läppar. Därför har Gud välsignat dig för evigt.

^45:4Fäst ditt svärd vid din sida, du hjälte, i din höghet och härlighet.

^45:5Dra så segerrik ut i din härlighet för sanning, ödmjukhet och rättfärdighet. Din högra hand ska visa dig underbara ting.

^45:6Dina pilar är skarpa, folken ska falla för dig, kungens fiender ska träffas i hjärtat.

^45:7Gud, din tron består i evigheters evighet, ditt rikes spira är rättens spira.

^45:8Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet. Därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder.

^45:9Av myrra, aloe och kassia doftar alla dina kläder, från elfenbenspalats gläder dig strängars klang.

^45:10Kungadöttrar är bland dina utvalda, drottningen står vid din högra sida i guld från Ofir.

^45:11Hör, dotter, se och lyssna! Glöm ditt folk och din fars hus

^45:12och låt kungen åtrå din skönhet, för han är din herre. Böj dig och tillbe honom!

^45:13Dottern Tyrus kommer med gåvor, de rika bland folket söker din gunst.

^45:14Full av härlighet är kungadottern där inne, av guldbrokad är hennes dräkt.

^45:15I färggranna kläder förs hon till kungen, åtföljd av jungfrur, hennes väninnor som leds in till dig.

^45:16Med glädje och jubel förs de fram, de tågar in i kungens palats.

^45:17I dina fäders ställe ska dina söner komma, du ska sätta dem till furstar över hela jorden.

^45:18Ditt namn vill jag göra känt genom alla släkten. Därför ska folken lova dig i evigheters evighet.

^46:1För körledaren. En sång av Koras söner, till alamót.

^46:2Gud är vår tillflykt och styrka, en hjälp i nöden, väl beprövad.

^46:3Därför räds vi inte även om jorden ger vika och bergen störtar i havets djup,

^46:4om vågorna brusar och svallar så att bergen bävar vid deras uppror. Sela

^46:5En ström går fram med flöden som ger glädje åt Guds stad, den Högstes heliga boning.

^46:6Gud bor där inne, den vacklar inte. Gud hjälper den när morgonen gryr.

^46:7Folken larmar, riken vacklar, han höjer sin röst – då smälter jorden.

^46:8Herren Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela

^46:9Kom och se Herrens verk, häpnadsväckande saker gör han på jorden.

^46:10Han stillar strider över hela jorden, han bryter bågen och bräcker spjutet, bränner upp vagnarna i eld.

^46:11"Bli stilla och besinna att jag är Gud, upphöjd bland folken, upphöjd på jorden."

^46:12Herren Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela