Allt detta sker för Jakobs brott, för synden hos Israels hus. Vem är skyldig till Jakobs brott? Är det inte Samaria? Och vem till Juda offerhöjder? Är det inte Jerusalem?

Därför ska jag göra Samaria till en stenhög på marken, till en plats för vinodling. Jag ska vräka hennes stenar ner i dalen och blotta hennes grundvalar.

Alla hennes avgudabilder ska krossas, alla hennes otuktsgåvor ska brännas upp i eld, alla hennes avgudar ska jag förstöra. För hon har skaffat dem genom otuktslön, och otuktslön ska de bli igen.

Därför ska jag klaga och jämra mig, jag ska gå barfota och naken. Jag ska yla som en schakal och klaga som en struts,

för hennes sår kan inte läkas, det har kommit ända till Juda, det har nått ända till mitt folks port, ända till Jerusalem.

Förkunna det inte i Gat, gråt inte så bittert! I Bet-Leafra vältrar jag mig i stoftet.

Dra ut i nakenhet och skam, ni som bor i Shafir! De som bor i Saanan vågar sig inte ut. Sorgeropen i Bet-Haesel gör att ni inte kan stanna där.

De som bor i Marot våndas efter det goda, för en olycka har kommit från Herren till Jerusalems port.

Spänn travare för vagnen, ni som bor i Lakish, ni som var orsaken till synd hos dottern Sion, för det var hos er man fann Israels överträdelser.

Därför ska du ge skiljebrev åt Moreshet-Gat. Husen i Aksib har blivit som en lögn för Israels kungar.

Än en gång ska jag låta erövraren drabba er, ni som bor i Maresha. Israels härlighet ska komma till Adullam.

Raka dig skallig och skär av ditt hår för barnen som var din glädje. Gör ditt huvud kalt som gamens, för de ska föras bort från dig.