Скрыть
106:3
106:5
106:7
106:8
106:11
106:13
106:14
106:15
106:17
106:19
106:21
106:23
106:26
106:28
106:30
106:31
106:32
106:33
106:36
106:37
106:38
107:1Tacka Herren, för han är god, evig är hans nåd!
107:2Så ska Herrens friköpta säga, de han har friköpt från fiendens hand
107:3och samlat från länderna, från öst och väst, nord och syd.
107:4De irrade i öknen på öde stigar, de fann ingen stad där de kunde bo.
107:5De var hungriga och törstiga, deras själ mattades.
107:6Men de ropade till Herren i sin nöd, och han räddade dem ur deras svårigheter.
107:7Han ledde dem på den rätta vägen till en stad där de kunde bo.
107:8De ska tacka Herren för hans nåd och hans under mot människors barn,
107:9för han mättar den längtande själen och fyller den hungrande själen med sitt goda.
107:10De satt i mörker och dödsskugga, fångna i nöd och i bojor av järn,
107:11för de hade trotsat Guds ord och föraktat den Högstes råd.
107:12Han ödmjukade deras hjärtan med lidande, de föll och ingen hjälpare fanns.
107:13Men de ropade till Herren i sin nöd, och han frälste dem ur deras svårigheter.
107:14Han förde dem ut ur mörker och dödsskugga och slet sönder deras bojor.
107:15De ska tacka Herren för hans nåd och hans under mot människors barn,
107:16för han krossade portar av koppar och knäckte bommar av järn.
107:17De blev dårar genom sitt uppror och fick lida för sina synder,
107:18de kände avsky för all mat och närmade sig dödens portar.
107:19Men de ropade till Herren i sin nöd, och han frälste dem ur deras svårigheter.
107:20Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från undergång.
107:21De ska tacka Herren för hans nåd och hans under mot människors barn,
107:22de ska offra lovets offer och förkunna hans verk med jubel.
107:23De for ut på havet med skepp och drev handel på väldiga vatten,
107:24de såg Herrens gärningar och hans under i havets djup.
107:25Han talade och framkallade en stormvind så att havets vågor gick höga.
107:26De for upp mot himlen och ner i djupen, deras själ var förtvivlad i faran.
107:27De vinglade och raglade som druckna, all deras vishet var borta.
107:28Men de ropade till Herren i sin nöd, och han förde dem ut ur deras svårigheter.
107:29Han stillade stormen och vågorna tystnade.
107:30De gladdes över att det blev lugnt, och han förde dem till hamnen dit de ville.
107:31De ska tacka Herren för hans nåd och hans under mot människors barn,
107:32de ska upphöja honom i folkets församling och prisa honom i de äldstes råd.
107:33Han gjorde floder till öken, källor till törstig mark
107:34och bördigt land till saltjord på grund av invånarnas ondska.
107:35Han gjorde öknen till vattenrik sjö och torrt land till källor,
107:36han lät de hungriga leva där och bygga en stad där de kunde bo.
107:37De sådde åkrar och planterade vingårdar som gav rik skörd.
107:38Han välsignade dem och de blev många, han lät inte deras boskap bli färre.
107:39Sedan blev de färre och tyngdes av förtryck, olyckor och bekymmer.
107:40Han öste förakt över furstarna och lät dem irra i väglös ödemark,
107:41han upphöjde den fattige ur eländet och förökade familjerna som hjordar.
107:42De ärliga ser det och gläds, all ondska måste tiga.
107:43Den som är vis bör ta till sig detta och tänka på Herrens nådegärningar.
Толкования стиха Скопировать ссылку Скопировать текст Добавить в избранное
Библ. энциклопедия Библейский словарь Словарь библ. образов Практическая симфония
Цитата из Библии каждое утро
TG: t.me/azbible
Viber: vb.me/azbible