Азбука веры » Bibeln » Ordspråksboken » гл.12

Ordspråksboken, Kapitel 12

Толкования

Толкования главы

12:1

см.:Притч.10:17;

12:2

12:3

см.:Притч.10:25;Ис.37:31;Иер.17:8;

12:4

12:5

12:6

см.:Притч.1:11;

12:7

12:8

12:9

12:10

см.:Втор.22:6;Втор.25:4;

12:11

см.:Притч.28:19;Сир.20:28;

12:12

см.:Притч.18:7;

см.:Пс.61:13;

см.:Притч.10:17;

см.:Еккл.7:9;

см.:Притч.14:5;

см.:Пс.58:8;Пс.63:4;

12:19

12:20

12:21

12:22

см.:Пс.5:7;

12:23

см.:Притч.13:17;

12:24

12:25

12:26

12:27

12:28

Шведский

Языки

Den som älskar fostran älskar kunskap, den som hatar tillrättavisning är dum.

Den som är god får nåd från Herren, den som gör onda planer blir fördömd.

Ingen människa kan bestå genom ondska, men de rättfärdigas rot kan inte rubbas.

En driftig hustru är sin mans krona, en skamlös är som röta i hans ben.

De rättfärdigas tankar är rätta, de gudlösas råd bedrar.

De gudlösas ord lurar efter blod, de ärligas tal räddar dem.

De gudlösa störtas och finns inte mer, men de rättfärdigas hus består.

Efter sitt förstånd blir man prisad, men ett förvridet hjärta blir föraktat.

Bättre vara ringa och ha en tjänare än spela förnäm och sakna bröd.

Den rättfärdige vet hur hans boskap känner det, men de gudlösas omsorg är grym.

Den som brukar sin åker får bröd så det räcker, den som jagar tomhet saknar vett.

Den gudlöse har begär till de ondas fångst, men de rättfärdigas rot ger frukt.

Den onde snärjs i sina läppars synd, men den rättfärdige slipper ut ur nöden.

Av munnens frukt blir man mättad med gott, vad människans händer har gjort får hon tillbaka.

Dåren tycker själv hans väg är rätt, vis är den som lyssnar till råd.

Dåren visar genast sin vrede, klok är den som döljer en skymf.

Den ärlige talar sanning, ett falskt vittne bedrar.

Tanklösa ord kan hugga som svärd, men de visas tunga ger läkedom.

Sanna ord består för evigt, en lögnaktig tunga bara ett ögonblick.

De som smider onda planer har svek i hjärtat, de som främjar frid får glädje.

Inget ont drabbar den rättfärdige, men de gudlösa får olycka i fullt mått.

Herren avskyr falska läppar, de som handlar i sanning behagar honom.

En klok man döljer sin kunskap, dårars hjärtan ropar ut sitt oförnuft.

Flitig hand får härska, den late tvingas till trältjänst.

Bekymmer tynger en mans hjärta, ett vänligt ord ger det glädje.

Den rättfärdige väljer sitt sällskap, de gudlösas väg leder andra vilse.

Den late får inte tag i sitt villebråd, flit är för människan en dyrbar skatt.

På rättfärdighetens väg är liv, på den vägen finns ingen död.