Detta ord kom till Jeremia om hela Juda folk i Juda kung Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår, som var Babels kung Nebukadressars första regeringsår.

Detta är vad profeten Jeremia talade till hela Juda folk och Jerusalems alla invånare:

Ända från Juda kung Josias, Amons sons, trettonde regeringsår och till i dag, i tjugotre år, har Herrens ord kommit till mig. Jag har talat till er gång på gång, men ni har inte velat höra.

Herren har sänt er alla sina tjänare profeterna gång på gång, men ni har inte lyssnat eller vänt örat till för att höra.

De sade: ”Vänd om, var och en från sin onda väg och sina onda gärningar! Då ska ni få bo kvar i landet som Herren har gett er och era fäder för all framtid.

Följ inte andra gudar för att tjäna och tillbe dem, och väck inte min vrede med era händers verk. Då ska jag inte låta någon olycka drabba er.”

Men ni har inte lyssnat till mig, säger Herren, utan väckt min vrede med era händers verk till er egen olycka.

Därför säger Herren Sebaot så: Eftersom ni inte har lyssnat till mina ord,

ska jag kalla på alla folkstammarna i norr, säger Herren, och jag ska skicka efter min tjänare Nebukadressar, Babels kung. Och jag ska låta dem anfalla detta land och dem som bor här och alla hednafolken runt omkring. Jag ska viga dem åt förintelse, och de ska bli till häpnad och åtlöje och evig ödeläggelse.

Jag ska bland dem göra slut på jubelrop och glädjerop, rop för brudgum och rop för brud, kvarnens buller och lampans ljus.

Hela detta land ska ödeläggas och förstöras, och dessa länder ska tjäna Babels kung i sjuttio år.

Men när sjuttio år har gått ska jag straffa Babels kung och folket där för deras missgärning, säger Herren, och kaldeernas land ska jag göra till en ödemark för all framtid.

Jag ska låta alla de ord som jag talat mot det landet gå i uppfyllelse, allt som är skrivet i denna bok och som Jeremia har profeterat mot alla hednafolk.

Också dem ska mäktiga folk och stora kungar lägga under sig, och jag ska ge dem efter deras gärningar och deras händers verk.

För så sade Herren, Israels Gud, till mig: ”Ta denna bägare med vredesvin ur min hand och låt alla hednafolk dit jag sänder dig dricka av den.

De ska dricka så att de raglar och förlorar förståndet på grund av det svärd som jag ska sända bland dem.”

Och jag tog bägaren ur Herrens hand och gav åt alla folk dit Herren sände mig att dricka.

Det var Jerusalem med Juda städer, dess kungar och furstar, för att göra dem till en ödemark och till häpnad och åtlöje och till en förbannelse, som nu har skett,

sedan farao, Egyptens kung, hans tjänare, hans furstar och allt hans folk

och alla blandade stammar där, alla kungar i landet Us och alla kungar i filisteernas land, både Ashkelon, Gaza, Ekron och dem som finns kvar i Ashdod,

vidare Edom, Moab och ammoniterna och alla kungar i Tyrus,

alla kungar i Sidon och kungarna i kustländerna på andra sidan havet,

dessutom Dedan, Tema, Bus och alla som har kantklippt hår,

alla kungar i Arabien och alla kungar över de blandade stammar som bor i öknen

samt alla kungar i Simri, alla kungar i Elam och alla kungar i Medien,

och alla kungar i landet i norr – både dem som bor nära och dem som bor långt borta, den ene såväl som den andre – och alla andra riken i världen över jordens yta. Och Sheshaks kung ska dricka efter dem.

Du ska säga till dem: Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Drick, så att ni blir druckna och spyr och faller utan att kunna resa er, på grund av det svärd som jag ska sända bland er.

Men om de inte vill ta emot bägaren ur din hand och dricka, så säg till dem: Så säger Herren Sebaot: Ni måste dricka!

För se, jag ska börja straffdomen med den stad som är uppkallad efter mitt namn. Skulle då ni bli ostraffade? Nej, ni ska inte bli ostraffade, utan jag ska kalla på ett svärd mot jordens alla invånare, säger Herren Sebaot.

Allt detta ska du profetera för dem och säga till dem: Herren ryter från höjden, han höjer sin röst från sin heliga boning. Han ryter högt över sitt land och höjer skörderop som en vintrampare över jordens alla invånare.

Larmet hörs till jordens ände, för Herren går till rätta med hednafolken, han ska döma allt kött. De ogudaktiga överlämnar han åt svärdet, säger Herren.

Så säger Herren Sebaot: Se, en ofärd går ut från folk till folk och en väldig storm stiger upp från jordens yttersta ände.

De som blir slagna av Herren på den dagen ska ligga från jordens ena ände till den andra. Man ska inte hålla dödsklagan efter dem, inte samla upp och begrava dem, utan de ska bli gödsel på marken.

Jämra er, ni herdar, och klaga! Vältra er på marken, ni ledare för hjorden, för tiden är inne då ni ska slaktas. Ni ska skingras och falla som ett fint kärl.

Ingen tillflykt finns för herdarna, ingen möjlighet att komma undan för hjordens ledare.

Hör herdarna ropa och ledarna för hjorden jämra sig, för Herren ödelägger deras betesmark

och de fridfulla ängarna förstörs på grund av Herrens brinnande vrede.

Likt ett ungt lejon drar han ut ur sitt snår. Deras land blir en ödemark på grund av förtryckarens svärd och hans brinnande vrede.