Deras uppsyn vittnar mot dem. Liksom Sodoms folk visar de sina synder öppet och döljer dem inte. Ve över deras själar, för de har själva berett sig olycka.

Säg till den rättfärdige att det ska gå honom väl, för de får äta sina gärningars frukt.

Men ve över den ogudaktige! Honom ska det gå illa, han ska få igen för sina gärningar.

Mitt folks förtryckare är barn, och kvinnor härskar över det. O, mitt folk, dina ledare för dig vilse och fördärvar den väg du skulle gå.

Herren träder fram för att gå till rätta, han står upp för att döma folken.

Herren håller rättegång med sitt folks äldste och dess furstar: "Ni har skövlat vingården. Rov från de fattiga finns i era hus.

Vad menar ni med att krossa mitt folk och mala sönder de fattiga?" säger Herren Gud Sebaot.

Och Herren sade: Sions döttrar är högmodiga, de går med rak hals och flörtar med ögonen, trippar och pinglar med sina vristlänkar.

Därför ska Herren låta Sions döttrar gå med kal hjässa, Herren ska blotta deras nakenhet.

På den dagen ska Herren ta bort allt det vackra: vristlänkar, pannband och halssmycken,

örhängen, armband och slöjor,

huvudprydnader, fotkedjor, bälten, parfymflaskor och amuletter,

fingerringar och näsringar,

högtidsdräkter, kappor, mantlar och väskor,

speglar, fina linneskjortor, huvudbindlar och flor.

Det ska bli stank i stället för väldoft, rep i stället för bälte, skalligt huvud i stället för fint uppsatt hår, skynke av säcktyg i stället för högtidsmantel, märken av brännjärn i stället för skönhet.

Dina män ska falla för svärd och dina hjältar i strid.

Sions portar ska klaga och sörja, utblottad ska hon sitta på marken.

Profetia om Babel, som Jesaja, Amos son, såg i en syn:

Res ett baner på ett kalt berg, ropa högt till dem, vinka med handen att de ska dra in genom de mäktigas portar.

Jag har befallt mina heliga och kallat mina krigare till mitt vredesverk, min stolta, jublande skara.

Hör, det dånar på bergen som av ett stort folk! Hör, det sorlar av riken, av samlade hednafolk! Herren Sebaot mönstrar sin krigshär.

De kommer från fjärran land, från himlens ände, Herren och hans vredes redskap, för att fördärva hela landet.

Jämra er, för Herrens dag är nära. Den kommer som förödelse från den Allsmäktige.

Därför sjunker alla händer, och alla människors hjärtan tappar modet.

De grips av skräck, av plågor och smärtor, av vånda som en födande kvinna. Häpen stirrar den ene på den andre, deras ansikten blossar som lågor av eld.

Se, Herrens dag kommer, fruktansvärd med harm och brinnande vrede, för att ödelägga landet och utrota syndarna som bor där.

För himlens stjärnor och stjärnbilder ger inte längre sitt ljus. Solen går upp mörk och månen ger inte sitt sken.

Jag ska straffa världen för dess ondska, de gudlösa för deras skuld. Jag ska göra slut på de stoltas övermod och slå ner tyrannernas högmod.

Jag ska göra människor mer sällsynta än fint guld, män mer sällsynta än guld från Ofir.

Därför ska jag få himlen att darra och jorden att gunga och skaka i sina grundvalar – genom Herren Sebaots harm, på hans brinnande vredes dag.

Som bortjagade gaseller och får som ingen samlar ska de alla vända hem och fly, var och en till sitt folk och land.

Var och en som påträffas ska bli genomborrad, var och en som grips ska falla för svärd.

Deras spädbarn ska krossas inför deras ögon, deras hus ska plundras och deras kvinnor våldtas.

Se, jag ska egga upp mederna mot dem, de som inte bryr sig om silver och inte frågar efter guld.

Deras bågar fäller unga män, de har inget förbarmande med fostret i moderlivet, deras ögon har inget medlidande med barn.

Med Babel, rikenas krona, kaldeernas vackra stolthet, ska det gå som när Gud ödelade Sodom och Gomorra.

Aldrig mer ska det bli bebyggt, från släkte till släkte ska det ligga obebott. Ingen arab ska där slå upp sitt tält, ingen herde slå läger med sin hjord.

Där ska öknens djur lägga sig ner, dess hus ska fyllas av ugglor. Där ska strutsar bo, där ska getabockar hoppa omkring.

Schakaler ska tjuta i dess slott och ökenhundar i de praktfulla palatsen. Dess tid kommer snart, dess dagar ska inte fördröjas.