I kung Darejaveshs andra regeringsår, i sjätte månaden på första dagen i månaden, kom Herrens ord genom profeten Haggai till Serubbabel, Shealtiels son, ståthållare i Juda, och till översteprästen Josua, Josadaks son. Han sade:

Så säger Herren Sebaot: Detta folk säger: ”Tiden har inte kommit än, tiden att bygga upp Herrens hus.”

Och Herrens ord kom genom profeten Haggai. Han sade:

Är det då tid för er att själva bo i panelklädda hus medan detta hus ligger i ruiner?

Så säger nu Herren Sebaot: Lägg märke till hur det går för er.

Ni sår mycket men skördar litet. Ni äter men blir inte mätta. Ni dricker men blir inte glada. Ni klär er men blir inte varma. Den som får lön har hål i börsen.

Så säger Herren Sebaot: Lägg märke till hur det går för er.

Gå upp till bergen, hämta virke och bygg upp mitt hus, så ska jag glädja mig över det och visa min härlighet, säger Herren.

Ni väntade er mycket, men se, det blev lite. Och när ni förde hem det blåste jag bort det. Varför? säger Herren Sebaot. För att mitt hus ligger i ruiner, medan ni alla har brått med era egna hus.

Därför har himlen över er hållit tillbaka sin dagg och jorden har hållit tillbaka sin gröda.

Jag har kallat fram torka över landet och över bergen, över säden, vinet och oljan, över det som jorden ger, över människor och djur och över era händers arbete.

Serubbabel, Shealtiels son, översteprästen Josua, Josadaks son, och alla de som var kvar av folket lyssnade till Herren sin Guds röst och till profeten Haggais ord, eftersom Herren deras Gud hade sänt honom. Och folket fruktade Herren.

Då sade Haggai, Herrens sändebud, genom ett budskap från Herren till folket: ”Jag är med er, säger Herren.”

Och Herren väckte en iver hos Serubbabel, Shealtiels son, ståthållare i Juda, hos översteprästen Josua, Josadaks son, och hos alla dem som var kvar av folket så att de började arbeta på Herren Sebaots, sin Guds, hus.