Азбука веры » Bibeln » Psaltaren » Псалом 103

Псалом 103

Толкования

Толкования главы

см.:Пс.102:1:22;

см.:Быт.1:3:6:8;

см.:Быт.1:7;

см.:Евр.1:7;

103:5

103:6

103:7

см.:Иов.37:5;

103:8

103:9

см.:Иов.38:10-11;

103:10

см.:Пс.73:15;Втор.11:11;Иов.5:10;

103:11

103:12

103:13

103:14

см.:Пс.146:8;

103:15

см.:Суд.9:13;Сир.40:20;

103:16

103:17

103:18

103:19

103:20

см.:Быт.1:16;

103:21

см.:Пс.146:9;Ис.31:4;

103:22

см.:Иов.37:8;

103:23

см.:Пс.32:5;Пс.91:6;

см.:Сир.43:27;

см.:Иов.40:20;

см.:Пс.144:15;

см.:Притч.6:8;

см.:Иов.12:10;Дан.5:23;

103:30

см.:Иов.33:4;

103:31

103:32

см.:Пс.143:5;

103:33

см.:Пс.33:2;

103:34

103:35

см.:Пс.102:1;

Шведский

Языки

^104:1Lova Herren, min själ! Herre, min Gud, du är väldig och stor, klädd i majestät och härlighet.

^104:2Du sveper dig i ljus som en mantel, du spänner ut himlen som ett tält,

^104:3du timrar på vattnen dina salar. Du gör molnen till din vagn och far fram på vindens vingar.

^104:4Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.

^104:5Du grundade jorden på dess fästen, den vacklar ej till evig tid.

^104:6Du täckte den med djupet som en dräkt, högt över bergen stod vattnen.

^104:7Vid din tillrättavisning flydde de, för din dundrande röst skyndade de bort.

^104:8Berg höjde sig, dalar sänkte sig på den plats du bestämt för dem.

^104:9Du satte en gräns som vattnen inte får gå över, aldrig mer ska de täcka jorden.

^104:10Du låter källor flyta fram i dalarna, de forsar fram mellan bergen.

^104:11De vattnar markens alla djur, vildåsnor släcker sin törst.

^104:12Vid dem har himlens fåglar sina bon, bland grenarna hörs deras sång.

^104:13Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av det du skapar.

^104:14Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så låter du bröd komma från jorden,

^104:15och vin som ger glädje åt människans hjärta. Med olja ger du glans åt hennes ansikte, och brödet styrker hennes hjärta.

^104:16Herrens träd blir mättade, Libanons cedrar som han har planterat.

^104:17Fåglarna bygger där sina bon, storken har sitt hem i cypresserna.

^104:18Stenbockarna har fått de höga bergen, klyftorna är klippgrävlingars tillflykt.

^104:19Månen har du gjort för att visa tider, solen vet när den ska gå ner.

^104:20Du sänder mörker och det blir natt, då kommer skogens alla djur i rörelse.

^104:21Unga lejon ryter efter rov och begär sin föda av Gud.

^104:22Solen går upp, då drar de sig undan och lägger sig ner i sina hålor.

^104:23Då går människan ut till sin gärning och arbetar tills kvällen kommer.

^104:24Hur mångfaldiga är inte dina verk, Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du har skapat.

^104:25Där är havet, det stora och vida, med ett oräkneligt vimmel av djur, både stora och små.

^104:26Där går skeppen fram, och Leviatan som du skapat för att leka där.

^104:27Alla hoppas de på dig, att du ska ge dem mat i rätt tid.

^104:28Du ger dem och de samlar in, du öppnar din hand och de mättas av goda gåvor.

^104:29Du döljer ditt ansikte och de blir förskräckta, du tar ifrån dem deras ande, de dör och blir åter till stoft.

^104:30Du sänder din Ande, då skapas de och du förnyar jordens ansikte.

^104:31Må Herrens härlighet bestå för evigt! Må Herren glädja sig över sina verk.

^104:32Han ser på jorden och den bävar, han rör vid bergen och de ryker.

^104:33Jag vill sjunga till Herren så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud så länge jag är till.

^104:34Må min bön behaga honom, jag vill glädja mig i Herren.

^104:35Må syndare försvinna från jorden och inga gudlösa mer finnas till. Lova Herren, min själ! Halleluja!