Till befälhavare över Jerusalem satte jag min bror Hanani och även Hananja, befälhavaren i borgen, för han var en pålitlig man och fruktade Gud mer än de flesta.

Jag sade till dem: ”Öppna inte Jerusalems portar förrän solen står högt. Och man ska stänga och regla dörrarna medan vakten står kvar. Ni ska sätta ut sådana som bor i Jerusalem som vakter, var och en på sin post och var och en framför sitt eget hus.”

Staden var vidsträckt och stor, men där fanns inte mycket folk och husen var inte uppbyggda.

Min Gud ingav mig i hjärtat att samla stormännen, föreståndarna och folket för att uppteckna dem i släktregister. Då fann jag släktförteckningen över dem som hade kommit upp först, och där fann jag detta skrivet:

Dessa är de män från provinsen som drog upp från landsflykten och fångenskapen. Babels kung Nebukadnessar hade fört bort dem, men de vände nu tillbaka till Jerusalem och Juda, var och en till sin stad.

De följde med Serubbabel, Jeshua, Nehemja, Asarja, Raamja, Nahamani, Mordokaj, Bilsan, Misperet, Bigvaj, Nehum och Baana. Detta var antalet män av Israels folk:

Paroshs barn: 2 172,

Shefatjas barn: 372,

Aras barn: 652,

Pahat-Moabs barn, av Jeshuas och Joabs barn: 2 818,

Elams barn: 1 254,

Sattus barn: 845,

Sackajs barn: 760,

Binnujs barn: 648,

Bebajs barn: 628,

Asgads barn: 2 322,

Adonikams barn: 667,

Bigvajs barn: 2 067,

Adins barn: 655,

Aters barn av Hiskia: 98,

Hashums barn: 328,

Besajs barn: 324,

Harifs barn: 112,

Gibeons barn: 95.

Männen från Betlehem och Netofa: 188,

männen från Anatot: 128,

männen från Bet-Asmavet: 42,

männen från Kirjat-Jearim, Kefira och Beerot: 743,

männen från Rama och Geba: 621,

männen från Mikmas: 122,

männen från Betel och Ai: 123,

männen från det andra Nebo: 52,

den andre Elams barn: 1 254,

Harims barn: 320,

Jerikos barn: 345,

Lods, Hadids och Onos barn: 721,

Senaas barn: 3 930.

Av prästerna: Jedajas barn av Jeshuas hus: 973,

Immers barn: 1 052,

Pashurs barn: 1 247,

Harims barn: 1 017.

Av leviterna: Jeshuas barn av Kadmiel, av Hodevas barn: 74,

av sångarna, Asafs barn: 148,

av dörrvakterna: Shallums barn, Aters barn, Talmons barn, Ackubs barn, Hatitas barn, Sobajs barn: 138.

Av tempeltjänarna: Sihas barn, Hasufas barn, Tabbaots barn,

Keros barn, Sias barn, Padons barn,

Lebanas barn, Hagabas barn, Salmajs barn,

Hanans barn, Giddels barn, Gahars barn,

Reajas barn, Resins barn, Nekodas barn,

Gassams barn, Ussas barn, Paseas barn.

Besajs barn, Meunims barn, Nefusesims barn,

Bakbuks barn, Hakufas barn, Harhurs barn,

Baslits barn, Mehidas barn, Harshas barn,

Barkos barn, Siseras barn, Temas barn,

Nesias barn, Hatifas barn.

Av Salomos tjänares barn: Sotajs barn, Soferets barn, Peridas barn,

Jaalas barn, Darkons barn, Giddels barn,

Shefatjas barn, Hattils barn, Pokeret-Hassebajims barn, Amons barn.

Tempeltjänarna och Salomos tjänares barn utgjorde tillsammans 392.

Detta var de som kom upp från Tel-Mela, Tel-Harsha, Kerub, Addon och Immer men som inte kunde ange sina familjer och sin släkt och om de tillhörde Israel:

Delajas barn, Tobias barn, Nekodas barn, 642.

Av prästerna: Habajas barn, Hackos barn och Barsillajs barn, han som tog en av gileaditen Barsillajs döttrar till hustru och blev uppkallad efter deras namn.

Dessa sökte efter sina släktregister, men de hittades inte. Därför ansågs de orena och avstängdes från prästämbetet.

Ståthållaren sade till dem att de inte skulle äta av det högheliga förrän en präst trädde fram med urim och tummim.

Hela församlingen utgjorde sammanlagt 42 360,

förutom deras 7 337 tjänare och tjänarinnor. De hade också 245 sångare och sångerskor.

De hade 736 hästar, 245 mulåsnor,

435 kameler och 6 720 åsnor.

Några bland huvudmännen för familjerna gav gåvor till arbetet. Ståthållaren gav till kassan 1 000 dariker i guld, dessutom 50 skålar och 530 prästdräkter.

Några av huvudmännen för familjerna gav till arbetskassan 20 000 dariker i guld och 2 200 minor i silver.

Det övriga folkets gåvor utgjorde 20 000 dariker i guld, 2 000 minor i silver och dessutom 67 prästdräkter.

Prästerna, leviterna, dörrvakterna, sångarna, en del av folket samt tempeltjänarna, alltså hela Israel, bosatte sig i sina städer.