För Sions skull vill jag inte tiga, för Jerusalems skull vill jag inte unna mig någon ro förrän dess rättfärdighet går upp som solens sken och dess frälsning som ett brinnande bloss.

Folken ska se din rättfärdighet och alla kungar din härlighet. Du ska få ett nytt namn, som Herrens mun ska bestämma.

Du ska vara en härlig krona i Herrens hand, ett kungligt diadem i din Guds hand.

Du ska inte mer kallas "den övergivna", ditt land ska inte mer kallas "ödemark", utan du ska heta "min kära" och ditt land "den äkta hustrun", för Herren har dig kär, ditt land har fått sin äkta man.

För som när en ung man gifter sig med en jungfru, så ska dina barn gifta sig med dig, och som en brudgum jublar över sin brud, så ska din Gud jubla över dig.

På dina murar, Jerusalem, har jag ställt väktare. Varken dag eller natt får de någonsin tystna. Ni som ropar till Herren, unna er ingen ro,

och ge honom ingen ro förrän han upprättar Jerusalem och gör det till en lovsång på jorden.

Herren har lovat med ed vid sin högra hand och sin starka arm: Jag ska inte mer ge din säd som mat åt dina fiender, och främlingar ska inte dricka ditt nya vin, frukten av din möda.

De som samlar in säden ska få äta den och lova Herren, och de som skördar vinet ska få dricka det på min helgedoms förgårdar.

Gå fram, fram genom portarna, bana väg för folket! Röj, röj en väg och rensa bort stenarna, res ett baner för folken!

Se, Herren förkunnar till jordens ände: Säg till dottern Sion: Se, din frälsning kommer! Se, han har med sig sin lön, hans segerbyte går framför honom.

Man ska kalla dem "det heliga folket", " Herrens återlösta". Och du ska kallas "den eftersökta", "staden som inte blir övergiven".