Vakna, vakna! Klä dig i din styrka, Sion, klä dig i din högtidsskrud, Jerusalem, du heliga stad, för ingen oomskuren eller oren ska mer komma in i dig.

Skaka av dig stoftet, res dig och ta din plats, Jerusalem. Lös banden från din hals, du fångna dotter Sion,

för så säger Herren : Ni blev sålda för ingenting, och ni ska också bli återlösta utan pengar.

Så säger Herren Gud: Först drog mitt folk ner till Egypten och bodde där som främlingar, sedan förtryckte Assur dem utan orsak.

Vad har jag nu här? säger Herren. Mitt folk har förts bort utan skäl. De som härskar över dem skränar, säger Herren, och mitt namn hånas ständigt, dagen lång.

Därför ska mitt folk få lära känna mitt namn, därför ska de på den dagen förstå att jag är den som talar: Här är jag!

Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens steg när han kommer över bergen och förkunnar frid, bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning och säger till Sion: "Din Gud är kung!"

Hör, dina väktare ropar med hög röst, de jublar tillsammans, för de ska med egna ögon få se Herren vända tillbaka till Sion.

Brist ut i jubel tillsammans, ni Jerusalems ruiner, för Herren tröstar sitt folk, han återlöser Jerusalem.

Herren visar sin heliga arm inför alla folkens ögon, alla jordens ändar ska se vår Guds frälsning.

Dra bort! Dra bort! Gå ut därifrån! Rör inte vid något orent! Gå ut från henne! Rena er, ni som bär Herrens kärl.

Ni ska inte dra ut med hast och inte gå bort som flyktingar, för Herren går framför er och Israels Gud är sist i ert tåg.

Se, min tjänare ska handla vist. Han ska bli hög och upphöjd, mycket hög.

Liksom många häpnade över dig, så ska hans utseende fördärvas mer än människors och hans gestalt mer än Adams barn.

Så ska han bestänka många folk. Inför honom ska kungar förstummas, för de får se något som aldrig berättats för dem och förstå något de aldrig har hört.