Tala till Jerusalems hjärta och förkunna för det att dess vedermöda är slut, att dess skuld är försonad, och att det fått dubbelt igen av Herrens hand för alla sina synder.

En röst ropar i öknen: "Bana väg för Herren, gör vägen rak i ödemarken för vår Gud.

Varje dal ska höjas, alla berg och höjder sänkas. Ojämn mark ska jämnas, kuperat land bli slät mark.

Herrens härlighet ska uppenbaras, alla människor ska se det tillsammans, för Herrens mun har talat."

Hör, någon säger: "Predika!" Och en annan svarar: "Vad ska jag predika?" "Allt kött är gräs, och all dess härlighet som blomman på marken.

Gräset vissnar, blomman faller av när Herrens Ande blåser på det. Ja, folket är gräs!

Gräset vissnar, blomman faller av, men vår Guds ord består för evigt."

Sion, du glädjens budbärarinna, stig upp på ett högt berg. Jerusalem, du glädjens budbärarinna, höj din röst med kraft! Höj den utan fruktan, säg till Juda städer: "Se er Gud!"

Ja, Herren Gud kommer med kraft, hans arm visar sin makt. Se, han har med sig sin lön, hans segerbyte går framför honom.

Han vallar sin hjord som en herde, han samlar lammen i sina armar och bär dem i sin famn. Sakta för han moderfåren fram.

Vem har mätt vattnen i sin kupade hand och mätt upp himlens vidd med sina fingrar? Vem har samlat jordens stoft i ett mått, vägt bergen på en våg och höjderna i en vågskål?

Vem har utforskat Herrens Ande? Vem kan ge honom råd och undervisa honom?

Vem rådfrågar han, vem ska ge honom förstånd och lära honom den rätta stigen, lära honom kunskap och visa honom förståndets väg?

Se, folken är som en droppe i en spann, som ett dammkorn i en vågskål. Kustländerna lyfter han som ett stoftkorn.

Libanons skog räcker inte till offerved, dess djur inte till brännoffer.

Alla folk är som ingenting inför honom, mindre än noll och tomhet anser han dem vara.

Vem vill ni likna Gud vid? Vad vill ni jämföra honom med?

Hantverkaren gjuter en gudabild, och guldsmeden belägger den med guld och smider silverkedjor.

Den som inte har råd att offra så mycket väljer ett stycke trä som inte ruttnar. Sedan söker han en skicklig hantverkare som kan forma en gudabild som inte faller omkull.

Vet ni inte det? Har ni inte hört? Har det inte förkunnats för er från begynnelsen? Har ni inte förstått det sedan jordens grund blev lagd?

För honom som tronar över jordens rund är dess invånare som gräshoppor. Han breder ut himlen som ett flor, spänner ut den som ett tält att bo under.

Han gör furstar till intet, förvandlar jordens domare till tomhet.

Knappt är de planterade, knappt är de sådda, knappt har deras stam slagit rot i jorden, så blåser han på dem och de förtorkar, och en stormvind för bort dem som strå.

Vem vill ni då likna mig vid, vem är min like? säger den Helige.

Lyft blicken mot höjden och se: Vem har skapat allt detta? Det är han som för fram härskaran däruppe i räknade skaror. Med sin stora makt och sin väldiga kraft nämner han dem alla vid namn – ingen enda uteblir.

Hur kan du Jakob säga, du Israel påstå: "Min väg är dold för Herren, Gud bryr sig inte om min rätt"?

Vet du inte? Har du inte hört att Herren är en evig Gud som har skapat jordens ändar? Han blir inte trött och mattas inte, hans förstånd kan inte utforskas.

Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka.

Ynglingar kan bli trötta och ge upp, unga män kan falla.

Men de som hoppas på Herren får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De springer utan att mattas, de vandrar utan att bli trötta.