Dessa är de bud, stadgar och föreskrifter som Herren er Gud har befallt mig att lära er, för att ni ska följa dem i det land dit ni går för att ta det i besittning.

I hela ditt liv ska du frukta Herren din Gud så att du håller alla hans stadgar och bud som jag ger dig, du och din son och din sonson, så att du får ett långt liv.

Du ska lyssna, Israel, och vara noga med att följa dem, så att det går väl för dig och ni blir mycket talrika, så som Herren, dina fäders Gud, har lovat dig i landet som flödar av mjölk och honung.

Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en.

Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft.

Dessa ord som jag i dag befaller dig ska du lägga på hjärtat.

Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp.

Du ska binda dem som ett tecken på din hand, och de ska vara som en påminnelse på din panna.

Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.

När Herren din Gud låter dig komma in i det land som han med ed lovade dina fäder Abraham, Isak och Jakob att ge dig, med stora och vackra städer som du inte har byggt,

och hus fulla med allt gott som du inte har fyllt, och uthuggna brunnar som du inte har huggit ut, och vingårdar och olivlundar som du inte har planterat – när du då äter och blir mätt

ska du se till att du inte glömmer Herren som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

Herren din Gud ska du vörda, honom ska du tjäna, och i hans namn ska du ge din ed.

Ni ska inte följa andra gudar, någon gud som dyrkas av de folk som bor runt omkring er,

för Herren din Gud är en nitisk Gud i din mitt. Se därför till att inte Herren din Guds vrede blir upptänd mot dig och han utrotar dig från jordens yta.

Ni ska inte fresta Herren er Gud, så som ni frestade honom i Massa.

Ni ska troget hålla Herren er Guds bud och de vittnesbörd och stadgar som han har gett dig.

Du ska göra det som är rätt och gott i Herrens ögon, så att det går väl för dig och du får komma in och ta i besittning det goda land som Herren med ed har lovat dina fäder.

Han ska driva bort alla dina fiender för dig, så som Herren har lovat.

När din son i framtiden frågar dig: Vad betyder de vittnesbörd, stadgar och bud som Herren vår Gud har gett er?

då ska du svara honom: Vi var faraos slavar i Egypten, men med stark hand förde Herren oss ut ur Egypten.

Och Herren gjorde stora och ödeläggande tecken och under i Egypten på farao och hela hans hus inför våra ögon.

Men oss förde han ut därifrån för att leda oss in i och ge oss det land som han med ed hade lovat våra fäder.

Herren befallde oss att följa alla dessa stadgar och frukta Herren vår Gud, så att det alltid går väl för oss och han bevarar oss vid liv, så som han gjort till denna dag.

Det ska vara vår rättfärdighet, att vi noga följer alla dessa bud inför Herren vår Guds ansikte så som han har befallt oss.

På den tiden sade Herren till mig: ”Hugg ut åt dig två stentavlor, likadana som de förra, och kom upp till mig på berget. Du ska också göra dig en ark av trä.

Och jag ska skriva på tavlorna de ord som stod på de första tavlorna, dem som du slog sönder, och du ska lägga dem i arken.”

Jag gjorde en ark av akacieträ och högg ut två stentavlor likadana som de förra. Och jag gick upp på berget och hade med mig de båda tavlorna.

Han skrev på tavlorna detsamma som var skrivet förra gången: de tio orden som Herren hade talat till er på berget ur elden den dag då ni var samlade där. Och Herren gav dem åt mig.

Sedan vände jag om och gick ner från berget och lade tavlorna i arken som jag hade gjort, och där fick de ligga, så som Herren hade befallt mig.

Israels barn bröt upp från Beerot-Bene-Jaakan och kom till Mosera. Där dog Aron och där blev han begravd, och hans son Eleasar blev präst i hans ställe.

Därifrån drog de till Gudgoda och från Gudgoda till Jotbata, en trakt rik på vattenbäckar.

På den tiden avskilde Herren Levi stam till att bära Herrens förbundsark, till att stå inför Herrens ansikte och göra tjänst inför honom och till att välsigna i hans namn, så som de gör än i dag.

Därför fick Levi ingen lott eller arvedel bland sina bröder. Herren är hans arvedel, så som Herren din Gud har lovat honom.

Jag stannade på berget fyrtio dagar och fyrtio nätter som förra gången, och Herren lyssnade till mig också denna gång. Herren ville inte förgöra dig.

Herren sade till mig: ”Res dig upp och gå framför folket och låt dem bryta upp, så att de får komma in i och ta i besittning det land som jag med ed har lovat deras fäder att ge dem.”

Och nu Israel, vad begär Herren din Gud av dig? Bara att du fruktar Herren din Gud, att du vandrar på alla hans vägar, att du älskar honom och att du tjänar Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ,

så att du håller Herrens bud och hans stadgar som jag i dag ger dig för att det ska gå dig väl.

Se, himlarna och himlarnas himmel, jorden och allt som är på den tillhör Herren din Gud.

Ändå var det just dina fäder som Herren fäste sig vid i kärlek. Och er, deras efterkommande,utvalde han bland alla folk, så som det är i dag.

Omskär därför ert hjärtas förhud och var inte längre hårdnackade,

för Herren er Gud är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den Gud som är stor och väldig och inger fruktan, som inte är partisk och inte tar mutor.

Han skaffar den faderlöse och änkan rätt, han älskar främlingen och ger honom mat och kläder.

Också ni ska älska främlingen för ni har själva varit främlingar i Egyptens land.

Herren din Gud ska du frukta, honom ska du tjäna, honom ska du hålla dig till, och i hans namn ska du avlägga din ed.

Han är din ära, han är din Gud, med dig har han gjort de stora och förunderliga gärningar som du har sett med egna ögon.

När dina fäder drog ner till Egypten var de sjuttio personer, men nu har Herren din Gud gjort dig talrik som himlens stjärnor.

Du ska älska Herren din Gud och alltid iaktta vad han ålagt dig, hans stadgar, domslut och bud.

Ni ska i dag besinna – det gäller inte era barn som inte har erfarit eller sett det – hur Herren er Gud har fostrat er, besinna hans storhet, hans starka hand och uträckta arm,

de tecken och gärningar som han gjorde i Egypten med farao, Egyptens kung, och med hela hans land,

och vad han gjorde med egyptiernas här, med deras hästar och vagnar, hur han lät Röda havets vatten strömma över dem när de förföljde er, och hur Herren då förgjorde dem så att de nu inte mer är till.

Och tänk på vad han gjorde med er i öknen ända till dess ni kom hit,

och vad han gjorde med Datan och Abiram, söner till Eliab, Rubens son, när jorden öppnade sitt gap och mitt i Israel slukade dem med deras familjer, deras tält och allt levande som följde dem.

Ni har med egna ögon sett alla de stora gärningar som Herren har gjort.

Håll därför alla de bud som jag i dag ger dig. Då blir ni starka och kan gå in och inta det land dit ni nu drar vidare för att ta det i besittning,

och då får ni leva länge i det land som Herren med ed har lovat era fäder att ge åt dem och deras efterkommande, ett land som flödar av mjölk och honung.

Det land dit du nu kommer för att ta det i besittning är inte som Egyptens land som ni drog ut ifrån, där du måste trampa upp vatten till den säd du sådde, så som man gör i en köksträdgård.

Nej, det land dit ni nu drar för att ta det i besittning är ett land med berg och dalar som får vatten att dricka genom himlens regn.

Det är ett land som Herren din Gud har omsorg om. Ständigt vilar Herren din Guds ögon på det, från årets början till årets slut.

Om ni nu lyssnar till de bud som jag i dag ger er så att ni älskar Herren er Gud och tjänar honom av hela ert hjärta och av hela er själ,

då ska jag ge regn åt ert land i rätt tid, höstregn och vårregn, och du ska få bärga in din säd, ditt vin och din olja.

Jag ska ge din boskap gräs på din mark, och du ska äta och bli mätt.

Men se till, så att inte era hjärtan blir förförda och ni viker av och tjänar andra gudar och tillber dem,

för då ska Herrens vrede upptändas mot er, och han ska stänga himlen så att regn inte faller och marken inte ger sin gröda och ni snabbt blir utrotade ur det goda land som Herren ger er.

Ni ska lägga dessa mina ord på ert hjärta och ert sinne och binda dem som ett tecken på er hand, och de ska vara som en påminnelse på er panna.

Ni ska lära era barn dem genom att du talar om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp.

Du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar,

så att ni och era barn får leva länge i det land som Herren med ed har lovat era fäder att ge dem, så länge som himlen välver sig över jorden.

För om ni noga håller alla dessa bud som jag ger er att följa, så att ni älskar Herren er Gud och vandrar på alla hans vägar och håller er till honom,

då ska Herren driva bort alla dessa folk för er, och ni ska lägga under er folk som är större och mäktigare än ni själva.

Varje ort där ni sätter er fot ska bli er. Från öknen till Libanon och från floden, floden Eufrat, ända till Västra havet ska ert område sträcka sig.

Ingen ska kunna stå er emot. Fruktan och skräck för er ska Herren er Gud sända över hela det land ni beträder, så som han har lovat er.

Se, jag förelägger er i dag välsignelse och förbannelse:

Välsignelse, om ni lyssnar till Herren er Guds bud som jag i dag ger er,

och förbannelse om ni inte lyssnar till Herren er Guds bud, utan viker av ifrån den väg jag i dag befaller er att gå och följer andra gudar som ni inte känner.

Och när Herren din Gud har låtit dig komma in i det land dit du går för att ta det i besittning, ska du utdela välsignelsen på berget Gerissim och förbannelsen på berget Ebal.

Dessa berg ligger som ni vet på andra sidan Jordan, bortom den väg som går mot solens nedgång i kananeernas land, de som bor i ödemarken mitt emot Gilgal vid Mores terebinter.

Ni ska nu gå över Jordan för att komma in i och ta i besittning det land som Herren er Gud ger er. När ni tagit det i besittning och bor där,

ska ni vara noga med att följa alla de stadgar och rådslut som jag i dag förelägger er.

När Herren din Gud har utrotat de hednafolk vilkas land Herren din Gud ger dig, och när du har fördrivit dem och du bor i deras städer och i deras hus,

då ska du avskilja åt dig tre städer mitt i ditt land, som Herren din Gud ger dig till besittning.

Du ska rusta upp vägarna till dessa städer och dela upp det landområde som Herren din Gud ger dig till arvedel i tre delar, så att var och en som har dräpt någon kan fly dit.

I följande fall kan den som har dräpt någon fly till en fristad och så få leva: Om någon dödar sin nästa utan vett och vilja och utan att ha burit hat till honom tidigare –

som när någon går med sin vän ut i skogen för att hugga ved och han hugger med yxan för att fälla trädet och yxhuvudet då lossnar från skaftet och träffar den andre så att han dör – då ska han kunna fly till någon av dessa städer och få leva.

Annars kan blodshämnaren som med vrede i sitt hjärta förföljer dråparen hinna upp honom om vägen är lång, och slå ihjäl honom trots att han inte hade förtjänat döden, eftersom han inte hade hatat den andre tidigare.

Därför befaller jag dig: ”Du ska avskilja tre städer åt dig.”

När Herren din Gud utvidgar ditt område, så som han med ed har svurit dina fäder, och ger dig hela det land som han har lovat att ge dina fäder,

om du då är noga med att följa alla dessa bud som jag i dag ger dig, så att du älskar Herren din Gud och alltid vandrar på hans vägar, då ska du lägga tre städer till dessa tre.

Så ska oskyldigt blod inte spillas i ditt land som Herren din Gud ger dig till arvedel, och blodskuld inte komma att vila på dig.

Men om någon hatar sin nästa och ligger på lur efter honom och överfaller honom och slår ihjäl honom, och han sedan flyr till någon av dessa städer,

då ska de äldste i hans stad sända bud och hämta honom därifrån och lämna honom i blodshämnarens hand, och han ska dö.

Du ska inte visa honom någon skonsamhet, utan du ska rena Israel från skulden för det oskyldiga blodet och det ska gå dig väl.

Du ska inte flytta din grannes gränssten, som förfäderna satt upp i den arvedel du får i det land som Herren din Gud ger dig till besittning.

Det är inte nog om bara ett vittne träder upp mot någon som anklagas för ett brott eller en synd, vilken synd han än kan ha begått. Efter två eller tre vittnens ord ska var sak avgöras.

Om ett falskt vittne träder upp mot någon för att vittna mot honom angående något brott,

ska bägge parter i tvisten träda fram inför Herrens ansikte, inför de män som på den tiden är präster och domare.

Och domarna ska noga undersöka saken. Om vittnet visar sig vara ett falskt vittne som burit falskt vittnesbörd mot sin broder,

ska ni låta samma sak drabba vittnet som han hade tänkt för sin broder. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig.

Det övriga folket ska höra det och frukta, och man ska aldrig mer göra något sådant ont hos dig.

Du ska inte visa honom någon skonsamhet: liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot.